Carlssons magiska fyra

Dagens afterwork var ett löpbandspass som ligger mig ganska varmt om hjärtat.

Upplägget är ett strålande exempel på skönhet i det enkla.

Fyra gånger fyra minuter. I fyra-tempo. Med fyra procents lutning

Harmoniskt, eller hur!? Jag vet inte vem upphovspersonen är men det var i alla fall Ludvikabördige-numera-Göteborgsbaserade journalisten och löparen Magnus Carlsson (@carlssonmagnys) som spred dess evangelium.

Vill man göra det sjukt tidseffektivt så kan man ta en minuts ståvila mellan intervallerna och vips så är man färdig. Jag vill inte gärna stressa så jag brukar jogga tre minuter i femminuterstempo istället. Och då slår jag av lutningen, annars får jag aldrig ner pulsen.

När jag är i bra form och är sugen på det här passet så brukar jag lägga till några extra fyraminutare. Men originalpasset är gott nog åt mig för tillfället.

Självklart passar inte upplägget alla, men det går alltid att anpassa uppåt eller nedåt. Kanske bör man ha kapaciteten för en flack mil på runt 37min för att klara av just det här upplägget? Jag vet inte, testa för tusan! Om någon riktigt vass löpare fnyser åt detta upplägg så går det ju att testa en ”Magisk trea”. Det borde vara ganska jobbigt det också. Kanske något för David Nilsson.

Jag tycker egentligen inte att det är så kul att springa på löpband men när det är halkigt och mörkt ute så är det smidigt att gå ner på gymmet. Bara att kunna springa i shorts och linne gör det hela liiite uthärdligare.

Visst, det är inte samma sak som att springa på riktigt, men det är ett ganska bra substitut i alla fall. Får man ont nånstans så är det bara att kliva av. Och så kan man experimentera med lutningar. Typ ställa bandet på 8% i 12km/h och försöka ta sig så långt som möjligt. Sjukt pannbensbyggande!

Mina luftrör krånglade en del förra året så då testade jag ganska många olika löpbandsupplägg signerat hårdingar som LG Skoog, Charlotte Karlsson, Umara-Simon mfl. Halsen är okej för tillfället, nu är det hälsenan och rädslan för att vurpa som gör att jag inte riktigt kan/vill köra hårt utomhus. Det är troligen sviter från maran i slutet av oktober men nu är rätt tid (om någonsin) att ha lite krämpor. Och jag ångrar inte den maran. Jag är dock inte särskilt sugen på att springa så långt på asfalt igen.

Men jag är anmäld till ett längre lopp som går på annat underlag… mer om den dumma idén i ett annat inlägg.

Dagens höjdpunkt var ändå att se spelemannen från Äppelbo, Jesper Lundbergs (@jeppeluundberg) debut på 3000m live på Youtube. Det är skönt att sitta i soffan med en öl i handen och titta på när andra lider i treminuterstempo. Sen finns en annan sida av mig som gärna varit med. Men jag hade såklart inte sprungit lika snabbt.

david vs jesper

Bilderna talar för sig själv. Det här är mycket viktigt.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s