Sex laxar i en laxask

När jag simmar så blir det oftast distans. ”Mata längder”. Detta har gett mig ett helt okej tröskeltempo. Detta betyder tyvärr också att min toppfart är i det närmaste obefintlig. Men jag gillar distans.

På måndagskvällar är det träning med mastersgruppen. Masters är alltså vuxna  simmare. Ofta med lång simbakgrund men också vuxna nyblivna simmare. Ludvika masters kör i alla fall hårt.

Vanligtvis på masterspassen så brukar jag göra det jag är bäst på. Lägga mig längs kanten och simma distans. Nu var det någon annan som hade tagit ”min” kant så jag valde att i alla fall FÖRSÖKA köra de andras pass för att inte vara i vägen. Jag lyckades faktiskt ta mig halvvägs igenom det innan jag hade skaffat mig kramp i låren. Framsida, insida, baksida. Överallt! För er som inte fått kramp medan ni simmat så kan jag säga att man känner sig mer hjälplös i vatten än på land.

Hursomhelst, jag är inte så van vid att träna mycket benspark, utan skånkarna brukar mest släpa efter. Kanske att jag gör något frånskjut ibland om jag får feeling. Mina ben drar för mycket syre i förhållande till utväxling i fart. Vilket hänger mycket ihop med teknik, eller brist på den. Sånt som man kan träna. I och för sig…

Det är ganska dåligt med tider som det går att crawla på i Ludvika simhall. Eller ja, allt går. Men ibland är det svårt att riktigt få till det när flytetygburna lekande barn,  trampolinhoppande ungdomar, ryggsimmande farbröder och i-breddsimmande tanter och egocentriska frisimmare som jag ska samsas om sex banor på 25m.

Jag kan erkänna att jag ofta blir frustrerad när jag måste dela bana med människor som rör sig likt ambivalenta maneter. Det är en utmaning att försöka förutse hur rutten kommer se ut.

Men, läs noga nu: självklart har inte jag mer rätt att vara där än någon annan som har betalat! Problemet som jag ser det är att vi nästan aldrig har en såkallad snabbsimbana.

Ni som kör bil tycker antagligen det är smidigt om alla håller någorlunda samma hastighet på vägen? Jag som själv inte har körkort ska vara försiktig med att göra för många liknelser till den motorburna trafiken men jag tror det var ett någorlunda bra exempel. De andra badhusbesökarna stör sig säkert på att jag och mina frisimmande vänner simmar för fort och dessutom gör så att de får vatten i sina frisyrer!

Man får göra så gott man kan. Och hjälpas åt. Kommunikation med övriga på simbanan är viktigt som tusan!

Och jag kanske ska nämna att vi inte direkt är på den nivån att vi kan vara med på simklubbens träningar. Såvida de inte ska öva livräddning alltså.

Efter mycket tjat så har sporthallspersonalen hörsammat våra böner och sett till så att två banor är avsedda för crawl. En timme i veckan. Det är lite snålt, men en bra start. Snart bör de dock se att behovet är större. För allt fler vill simma och i synnerhet frisim.

Jag tänkte i söndags att detta skulle bli en vecka med mycket simning men det har inte riktigt blivit så. Bara tre pass hittills och totalt  8000m. Förutom masters i måndags kväll så blev det lite distans igår, men rappare sådan. Insim och 5x500m. Skiljde inte många sekunder mellan segmenten så tempot är ganska stabilt. Även om tekniken är alldeles bedrövlig.

Idag under vår heliga timme så körde vi fartserien 20×50m så det var ett ganska fint pass. Om man bortser från att jag hade glömt badbyxorna hemma och fick hyra ett par tältliknande shorts; tappade ju hur mycket som helst på intervallerna!

simma

Amatörernas afton, torsdagar 19-20. Här är vi klara med sista intervallen!

 

Detta ser annars ut att bli en riktigt bra volymvecka. Ingen skidåkning än dock vilket grämer mig. Helgen blir tuff men det ska nog gå det också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s