Spinning, McRae och plötslig muskeldöd

Ligger i soffan med en tung och riktigt trött kropp. Precis som jag förtjänar. Men har inte så ont. Vi får se hur det blir imorgon, men då börjar min lugnare vecka. Är riktigt nöjd över det här första blocket med mycket innehåll.

Summeringen då? Härliga 14 timmar! Spridningen såg ut så här:

  • Fyra pass på spinningcykel. Totalt sju timmar och det motsvarar ungefär en kubik i svett. Fyraminutare i måndags. Cykelklubbpass på tisdagen. Sprintpass på onsdagen. Tretimmars igår lördag.

 

  • Tre löppass varav två på band och totalt bara 24km. Ett intervallpass om 3×9min där jag ökade lutningen var tredje minut enligt nedan.

mcrae

Passet är inspirerat av ett original skrivet av Rubin McRae  men jag körde inte så fort som han tycker att man borde (15s långsammare än ens miltempo). Utöver intervallpasset körde jag ett så kallat brickpass, dvs att man springer i direkt anslutning till ett cykelpass. Detta är ett ganska vanligt inslag i triatleters och duatleters träning för att vänja kroppen vid den underliga känsla som uppstår i benen. Men få inte för er något! Ty jag är blott en hobbytriatlet.
På fredagen, som också var veckans lugnaste träningsdag, joggade jag bara litegrann för att skölja av mig arbetsveckan och ladda om för helgen.

 

  • Tre simpass fick jag till, som jag redan skrivit om tidigare i veckan. 8km totalt och bra kvalitet! Hade planerat ett till pass men jag fick stryka det. Force majeure!

 

  • Ett skidpass (snålt) och det samkördes med Grotfallsrundan, ett seedningsgrundande lopp för Vasaloppet. Se förra blogginlägget för rapport.
    Det är uppenbart att mer träning behövs om inte farsgubben ska få vänta alltför mycket på mig när vi åker Nattvasan…

    puls

    Det här konstverket är baserat på min dag i längdspåret och det döper jag till ”När musklerna är döda så behöver de inte längre syre och då sjunker pulsen”

Jag har inte spikat något särskilt för vecka 4, men känner jag mig själv så blir det nog lite allt möjligt. Fast lugnare än de tre senaste veckorna. Annars är inte den där mansförkylningen inte långt borta. Hellre drabbas av latmask isåfall.

Behöver verkligen åka mer skidor men jag är inte riktigt sugen med dagens insats nära i tanken. Nästa söndag går iallafall Norrbärke skimaraton av stapeln och då ska jag nog åka. Där har man ju i alla fall ett långpass. Inte så vasaspecifikt med sina knixar och tekniska utförsåkningar men en rolig bana! Kanske kan man laga sitt lilla ego en smula.

Lämna en kommentar