Hur man hanterar en förkylning

Jag hatar att vara sjuk. Någonting jag märkt de senaste åren är att när bacilluskerna väl kopplat sitt grepp om mig så VÄGRAR de släppa taget. Sen är det ju också så att alla är sjuka eller åtminstone småförkylda. Man känner sig som ett flugpapper för olika förkylningar så även om man någon dag känner sig på bättringsvägen så sitter man i skiten någon dag senare med nya symtom. Gotta catch’em all…

Dagarna går ändå, trots att inga timmar läggs på träning. I huvudet och i diverse kart-appar ritar jag upp framtida pass. Hur det påverkar träningssuget? Gissa en gång.

Mår dåligt av att bara vara på jobbet och i lägenheten. Drog till Grängesberg efter jobbet en dag och gick i ett par timmar i Långblåskogen. En mental notering att ”Här ska jag springa sen”. Nynnar på lite låtar signerade gruvbygdsonen Marcus Swedin, i synnerhet låten Grängesberg.

björkås

Gott om val- och skarvmöjligheter gillar man ju. Fick ihop en promenad på tolv kilometer.

Visst, jag tycker så klart lite synd om mig själv men i praktiken är det nog värre för de runtomkring mig. Känner mig som en junkie på avtändning. Ofrivillig avtändning, mind you! Lite otrevlig, lite likgiltig, lite lättirriterad och lite deppig. Tänk vad mycket negativt som kommer med ickestimulans! Träning är en drog men framförallt en medicin. Mot en himla massa.

Fredagen efter Lidingöloppet bjöd jag in till en afterwork med lite annorlunda upplägg. Sausberget uphill. Som namnet antyder är det lite höjdmeter som ska avverkas och man ska alltså springa. I mål väntade ölhydrater (med och utan C2H5OH).

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Förfriskningar efter målgång

Ifjol körde vi loppet i början på augusti och även om det var mycket kallare i år så kom det ändå ett dussin ölsugna löpare. Det hade så klart varit roligare att springa själv men det var ganska kul att vara starter, fotograf, tidtagare och publik också.

mål.jpg

Lagom seriöst: banderoll, mållinje av marmorkross och två Stravasegment.

Får se vilken månad som 2020 års upplaga blir, men såvida ingen bygger en bastu uppe på Sausberget så tror jag det blir under sommaren i alla fall.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Stående fr.v. Nordde, Johannes, Daniel, Jim, Micke, Foppa, Mickis, Erik och Thomas. Sittande fr.v. Sigge, Fredrik och Tomas.

Jag har funderat rätt mycket på löpningen. Säsongsavslutningen rann mig ur händerna. Hade hoppats att kunna springa nåt annat lopp nu när jag missade Lidingöloppet; kanske fina Å-stadsloppet i Örebro därifrån jag har mitt personbästa på halvmaran, eller snabba Hässelbyloppet.

Jag hade ett hemligt mål också men det blir inte heller av. Så jag får nog motvilligt erkänna för mig själv att säsongen är död.

Känns ju lite trist, men motivationen är i alla fall inte död. Köpte ett par nya asfaltsskor för att ändå hjälpa den lite på traven. Letar nya ställen att springa och/eller cykla på. Jag var uppe och tittade på vindsnurrorna för ett tag sen. Insåg att man kan göra ett kortare backlopp (cykel och/eller löpning) från Kyrkviksbadet och upp på toppen av Fjällberget. Man börjar isåfall med en asfaltsbacke i lagom lutning som sedan övergår i grus och blir brantare. Och brantare. Och brantare.

Kyrkviken-Fjällberget.jpg

När man svänger vänster från Örtjärnsvägen så är det 9,9% snittlutning (166hm på 1,67km) upp till toppen. Enligt rykten så är det nästan cykelputtning på det brantaste stället…
Vi får se om det blir av i år eller om det får vänta. Jag har inte så mycket planerat de kommande månaderna. Om jag är frisk så vet jag i alla fall att jag kommer åka till Nora på nyårsafton för att springa Sylvesterloppet för sjunde gången. En kontrollmätt bana på 10 384m och ett underlag som kan variera mellan barmark-glansis, snömodd och slask kan man ju inte annat än älska. Kanske får man chans att utmana gnällbältets största löpar-influencer Frippe?

Igår fick jag hem en ny cykeltrainer som kommer hjälpa mig att hålla igång cyklingen under vintern. Jag har bara uppdaterat mjukvaran och monterat upp cykeln i den, men hoppas kunna köra jungfrufärden inom kort!
OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Måntänbajken jag haft till låns hela sommaren är åter hos sin rätta ägare så risken att ni ser mig cykla utomhus är väldigt liten, särskilt om vädret fortsätter så här. De 750 meterna jag har att avverka till och från jobbet är vidriga nog när det regnar horisontellt!

Det har bekant varit riktigt höstrusk de senaste veckorna men i söndags var det faktiskt fint hela dagen. Karin bestämde därför att vi skulle gå i Gyllbergens naturreservat. Inga excesser såklart, vi var ju fortfarande förkylda båda två, men det blev lite merän en timmes promenad i alla fall. Det var en sån där solig och krispig höstdag som folk kan prata sig långkoksvarma om i timtal.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
gyllbergen.jpg

Ja, sen blev det givetvis måndag och himlen PISSADE på en igen!

En reaktion på ”Hur man hanterar en förkylning

  1. Hej!
    Vi har huset fjällbergsvägen 16 och kan nästa år 2021 stå för vätskekontroll vid backen efter bommen .
    Meddela bara datum och ca antal deltagare
    Maria o peter

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s