vecka 1: en god start

Det nya fräscha träningsårets första vecka har inte haft lika tydliga toppar som den veckan som avslutade träningsåret 2017. Alltså i den mening att jag inte har sprungit nåt lopp eller avverkat 10km under ett och samma simpass. Efter att ha gjort det senare så känns det inte lika lockande att mata längder i bassängen. Det är som att klorlukten aldrig vill försvinna. Men det har varit en fin vecka!

Screenshot_2017-12-29-16-50-25-1

Gänget som dunkade in lite extra volym i slutet av 2017. Jag, Simon, Jocke och längst fram ”Sveriges gladaste triatlet” Emma.

Två dagar i rad körde jag spinning nere på gymmet (som nu också har namnet Gymmet). Ett, som alltid, väldigt roligt och genomtänkt pass med cykelklubben (CSK Ludvika) där maestro Björn Engström anförde klungan på ett föredömligt vis. Dagen efter ett annorlunda, men lika bra och hårt pass lett av Emma Graaf. I spinningsammanhang känner man förresten fortfarande inte till grundämnet med kemisk beteckning O2. Ofta är det också varmare i spinningsalen än i bastun på Sporthallen. 

IMG_20180102_200544_764

Björn lägger ner mycket tid på sina spinningspass. Och presentationen är alltid analog. Gott så.

Om man bortser från att jag och min vänstra hälsena fortfarande har vissa samarbetsproblem så har jag kommit igång igen lite smått igen med löpningen. Jag var rejält sliten efter Sylvesterloppet, men i sakta mak och låg volym går det ändå.
Carlssons magiska fyra” i fredags fick bli undantaget. Men det kostar tåhävningar, ujujuj.

Trots att den föregående veckans APLÅNGA simpass fortfarande satt i mentalt så lyckades jag ändå simma en del. Tre kortare pass av olika karaktär. Det sista passet innehöll ett test som jag och mina träningskompisar ska göra en gång i månaden fram till juni. 10×100m med 10s vila mellan varje hundring. Och alla hade vi gjort framsteg sen vi gjorde testet förra gången så det var roligt. Ska bli roligt att se hur mycket man kan utvecklas fram till sommaren. I år tänker jag att jag ska simma Vansbrosimningen minst 27s snabbare än i somras.

Lagom till att man tog helg så kom vintern till Ludvika igen. Efter en parodisk väderperiod fick vi nu både en massa snö och ett generöst (men vettigt) antal kallgrader. SKIDOR! Jag och Jocke Nordqvist tog våra skinn-skidor och begav oss upp till Källbotten, dryga halvmilen från stan. Tio minus och friska vindar men soligt på lördagen; härligt!

20180106_124845

Inte svårt att leka skidåkare när vädret är så pass fint. Skitsamma om man inte har glid.

Är ganska nöjd med hur totalen och spridningen ser ut när jag ”stänger” veckan:

  • Fyra löppass, totalt obetydligt längre än ett marathon.
  • Två spinningpass.
  • Två skidpass, lite över fem mil.
  • Ett lunchpass på crosstrainer.
  • Lite styrkeövningar utan krusiduller.

(+ ohemula mängder tåhävningar)

Totalt lite mer än 12h träning i olika former. Bra för att vara jag och den här årstiden. Men det är bara en vecka. För det är lätt att träna när man känner sig pigg, tar sig tid och motivationen finns där. Det kan vända fort. Krävs bara en förkylning och sen försvinner kontinuiteten.

Hoppas att veckan som följer blir lika bacill- och virusfri som den gångna och att temperaturen utomhus håller sig på rätt sida om nollan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s